Ensamheten tär på mig, hatar verkligen att vara själv. Hur skulle jag kunna överleva utan vetenskapen att min pojk är min trots att han inte finns här för att säga de? Ja jag måste nog erkänna att jag inte gör de. Jag behöver att han säger allt som han brukar. Att han älskar mig, att han gör allt för mig, att han är mig o jag hans. Längtar efter att höra han sägs allt jag tar för givet. Va lätt de är att vänja sig vid att alltid ha någon nära ill hands. Att alltid kunna höra den andras röst eller veta att någon alltid kommer hem oavsett hur sent eller tidigt de sker, han kommer alltid hem. Nu är han dock i Danmark på kurs o mitt hjärta skriker efter hans kärlek. Saknar honom så otroligt mycket <3
Nu ska jag dränka mina sorger i ett gamalt Revenge avsnitt o en köpebulle. <3My life would suck with out you<3

1 kommentarer

Pontifex Maximus

03 Oct 2012 05:17

Kärlek!

Kommentera

Publiceras ej