Jag tror jag pensionerar mig redan innan jag börjat jobba. Höll på att säga upp mitt liv när jag satte mig på bussen för hemfärd idag. Jag ska egentligen inte klaga, de har jag inte rätt till, på dagarna med föreläsning eftersom de är halvdagar o inte ens alla dagar i veckan. Men just idag var det pest o pina att veta att de skulle vara skoldag hela dagen! Egentligen gör jag bättre nytta där eftersom allt jag gör här hemma är att mysa, städa, tvätta, diska o träna(de ligger tyvärr också lite på is). Men jag klarade verkligen inte av att stanna till föreläsningen efter lunch. Jag tror jag blivit lite extra känslig mot arbete nu efter sommarlovet. Sen måste jag erkänna att jag fick otroligt sug efter ledighet. Ledighet tillsammans med min pojk låååångt borta från allt elände. Jag tycker det är SJUKT kul med mattekursen som vi påbörjat nu så föreläsningarna är inte mitt elände. Tvärt om, jag njuter av att få tänka på viktiga o relevanta saker igen.
Mitt elände är allt annat här i livet. Jag är sjukt sugen på att säga upp mitt medlemskap här i Sverige o på börja mitt liv någon annanstans. Att få släppa allt som har med de förflutna o göra för att på ny kula starta mitt liv! I mitt liv hade de varit jag som fått forma o skapa. Jag som hade fått välja hur, vem eller vad. Åååh jag hade älskat mitt liv!! Jag känner att det där med att "fly vardagen" är alldeles för litet för min smak. Det hade inte räckt att bara får komma iväg ett par dagar, vetenskapen om att allt fortfarande är kvar när man återvänder, nopp inget för mig de. Packa min resväska för gott? Oja det stämmer perfekt med vad mitt hjärta vill. Så om jag nu vill de, varför får jag då inte tummen ur röven o ger mig av? Jo det finns en sak som hindrar mig o det är min bättre hälft. Hade jag velat ge mig av är jag ganska säker på att halva jag stannar kvar här i Sverige. Urs hemska tanke, tårarna hopar sig i ögonen. Urs urs o fy. Men jag kan inte låta bli att känna efter hur jag känner. Jag kan inte låta bli att inte vela förverkliga min önskan. Jag kan inte låta bli att önska att jag kunde åka iväg o aldrig komma tillbaka. Jag kan inte låta bli.
Jag kan inte låta bli att orsaka mitt huvud mer smärta xD Om jag hade huvudvärk innan är det inget mot vad det är nu xD Jag tror nog de får räcka för just nu. Får vila mitt huvud lite så att jag kan diskutera lite smått med min pojk om mina funderingar. Drömma kommer jag alltid göra, varje timma o varje sekund.
Mitt elände är allt annat här i livet. Jag är sjukt sugen på att säga upp mitt medlemskap här i Sverige o på börja mitt liv någon annanstans. Att få släppa allt som har med de förflutna o göra för att på ny kula starta mitt liv! I mitt liv hade de varit jag som fått forma o skapa. Jag som hade fått välja hur, vem eller vad. Åååh jag hade älskat mitt liv!! Jag känner att det där med att "fly vardagen" är alldeles för litet för min smak. Det hade inte räckt att bara får komma iväg ett par dagar, vetenskapen om att allt fortfarande är kvar när man återvänder, nopp inget för mig de. Packa min resväska för gott? Oja det stämmer perfekt med vad mitt hjärta vill. Så om jag nu vill de, varför får jag då inte tummen ur röven o ger mig av? Jo det finns en sak som hindrar mig o det är min bättre hälft. Hade jag velat ge mig av är jag ganska säker på att halva jag stannar kvar här i Sverige. Urs hemska tanke, tårarna hopar sig i ögonen. Urs urs o fy. Men jag kan inte låta bli att känna efter hur jag känner. Jag kan inte låta bli att inte vela förverkliga min önskan. Jag kan inte låta bli att önska att jag kunde åka iväg o aldrig komma tillbaka. Jag kan inte låta bli.
Jag kan inte låta bli att orsaka mitt huvud mer smärta xD Om jag hade huvudvärk innan är det inget mot vad det är nu xD Jag tror nog de får räcka för just nu. Får vila mitt huvud lite så att jag kan diskutera lite smått med min pojk om mina funderingar. Drömma kommer jag alltid göra, varje timma o varje sekund.
